Det spänner och drar över sätesmusklerna och ner mot låren. Funderade på att stretcha, men ey vafan, det gör ju bara pannbandskärringar med stavar. Nu ångrar jag mig lite. Okej, det var ju ingen mara direkt. Men de två senaste dagarna hade jag lätt platsat i en direktsänd gångtävling på Eurosport. Bortsett från att jag inte har det där sjuka knycket i höfterna som de professionella gångsnubbarna har. Och tacka fan för det, det ser ju ut som de lider av både polio och hemmorrojder på en och samma gång.
Tur som sagt.
Men fem timmars non-stop-prommenader runt stan med barnvagn, shoppingkassar, babybjörn och tillhörande bebis med mamma sätter helt klart sina spår. Jag säger bara: Friskis & svettis, gym, spinning och löprundor släng er i väggen. Testa ratta ett barnvagnsliknande rymdskepp i myriaden av människor på sina helgshoppingrundor och samtidigt se till att skydda ett spädbarn så ska du få se på multiträning. Det är först nu jag förstår vilka hjältar småbarnsföräldrarna är. Alltså småbarnsföräldrarna, inte vi. Jag ser oss mer som ett par med en bebis. För allt är precis som förut - fast lite annorlunda.
Före bebis: tight team.
Efter bebis: tight team som snart kommer ha jävligt vältränade häckar.